Redaktionen Resonerar: Nya spelserier

Petter:
Medan det släppts gott om nya delar i gamla spelserier under 2017 (och det kommer att dundra ut många fler) är det enligt mig lite mer intressant att kika på relativt nya spelserier som precis inlett sin livsbana och som vi följt extra noggrant ur ett redaktionellt perspektiv de senaste åren. Jag vill diskutera detta och se vad ni tycker angående vad som hittills varit starkast respektive svagast. Vi har titlar som Destiny, Project Cars, Bloodborne, Splatoon, Knack, The Division och Watch Dogs. Bland andra. Kommer du på några fler och vad tycker du om alla dessa? Vilken spelserie eller "franchise" har ljusast framtid?

Henric Pettersson:
Jag är fruktansvärt sugen på mer Bloodborne. Det greppade tag om mig ordentligt och är idag ett av mina mest älskade spel. Eftersom From Software nu har lämnat Dark Souls bakom sig hoppas jag att man spinner vidare på Bloodborne och släpper en uppföljare så småningom. För mig hade det spelet en otroligt mycket bättre atmosfär än Dark Souls och eftersom jag föredrar en mer offensiv stridsstil passade det mig bättre. Jag vill också se Overwatch expandera. Det spelet har en riktig intressant bakgrundshistoria och jag älskade det tillfälliga storyuppdraget som fanns tillgängligt under en kort tid. Jag ser gärna att man släpper en uppföljare eller expansioner till spelet som fokuserar på berättelsen om karaktärerna som även visar händelserna bakom kriget.

Lisa Dahlgren:
Jag är ytterst kritisk till Overwatch som spelserie, även till expansioner om jag ska vara helt ärlig. Overwatch är ju byggt som ett konstant evolverande multiplayerlir. Med expansionspaket och nya versioner hade vi direkt stött på "jag kan inte spela med alla"-problemet. Nej, då ser jag hellre att de fortsätter som de gjort tills nu, med seriestrippar som ger de som är intresserade lite bakgrundshistoria och patchar som gör spelet något bättre samt lägger till nytt innehåll gratis. När det gäller Bloodborne så känns det nästan som en självklarhet att liret någon gång framöver får en uppföljare. Spelvärlden och den gömda handlingen har fängslat för många av oss. From Software kan inte lämna oss i sticket, mer av det mästerverket. Tack.

Kim Orremark:
Finns det några lakritspipor idag? Gillar dem egentligen inte särskilt mycket men måste ju hålla blodsockret uppe.

Kim Jakobsson:
Håller verkligen med Henrik om Bloodborne, det växer för varje genomspelning och är även för mig ett av mina favoritspel. Spelet har dock en del brister som jag gärna skulle se förbättringar inom vid en eventuell uppföljare. Framförallt när det kommer till de monotona miljöerna som blir rätt tradiga efter en stund. Bruna, mörka och gotiska kyrkogårdar tar en bara så långt. Dock så ska det tilläggas att jag är enormt förtjust i den övergripande designen, bara tona ner det lite grann. Jag tror även att det finurliga vapensystemet med svärd och hammare som kan förvandlas är ett spännande koncept som det går att spinna vidare på. Ge mig ett Bloodborne 2 nu!

Hur mycket jag än älskar Overwatch tror jag knappast det kommer en uppföljare, inte inom de närmsta åren i alla fall. Spelet är ju under ständig utveckling och Blizzard kommer garanterat att fortsätta med att uppdatera spelet med innehåll i många år framöver. Det är som att släppa en uppföljare till World of Warcraft, det kommer bara inte att hända när intäkterna är så pass bra. Men visst vore det grymt att få lite mer enspelar-innnehåll!

Petter:
Svagheter som alla helt plötsligt bara glömde när de delade ut betyg till spelet. Hehe... Jag har spelat en del Bloodborne sedan jag satte mitt ytterst illa omtyckta betyg, och även om jag anser att det är en bra titel som i allra högsta grad växer ju mer man spelar det, förblir det ett "bra" spel enligt mig, och inte ett "briljant" sådant. Styltiga animationer och bruntrista miljöer (även om den gotiska designen ofta är urläcker) gör att det aldrig riktigt aspirerar på de högsta betygen om du frågar mig. Jag har, som alla redan vet, alltid svårt med spel som straffar spelaren bara för sakens skull snarare än att bygga vettig svårighetsgrad/utmaning med dynamik och finurlig mekanik (som i Ikaruga eller i Dirt Rally, för att nämna några).

Henric Pettersson:
Håller inte med Kim om att designen blev trist utan jag kände snarare att jag ville veta mer hela tiden. Däremot håller jag med dig angående vapen. Gärna mer variation, tack

André Lamartine:
Jag ser absolut potential i Overwatch som spelserie, fast mer åt singleplayer-hållet. Blizzard vore ju puckade om de inte utökade sin juvel bortom sin e-sporterövring, de digitala serietidningarna och de animerade filmerna. Det behöver ju inte handla om en regelrätt uppföljare i samma multiplayer-anda, utan kan också te sig som mindre singleplayer-äventyr som använder sig av Overwatch-världens många perspektiv. Som Henke nämnde var Uprising-eventet ljuvligt och jag tror att Blizzard förstår vilka story-potential de sitter på. Dishonored är också en ny spelserie jag är hoppfull till. Arkane Studios fick till stämningen, designen och det oerhört lekfulla stealthandet två gånger i rad, vilket ju säger en hel del om vilken stark grund spelserien sitter på. Även om spelen ibland lämnar en hel del att önska sig storymässigt, sitter spelserien på flera roliga verktyg att ta sig an spelvärlden på och jag tror att spelserien ännu kan överraska.

Lisa Dahlgren:
Jag håller helt med, det finns mycket outforskat i den ursnygga spelvärlden. Arkane har väl i stort sett bekräftat att Dishonored kommer att fortsätta, dock i en annan era än Corvo + Emily-eran.

Andreas Blom:
Även fast jag personligen inte diggar Overwatch så kan jag definitivt skriva på för mer fokus på enspelarläget. Känns som det blir mer och mer fokus på flera spelare (online och lokalt) nu för tiden, och att enspelarläget lämnas lite i skumundan. Jag är hoppfull för Watch Dogs, trots ljummet mottagande och Ubisoft-noja om vad som kan hända om man bestämmer sig för att prutta ut ett spel per år al'a Assassin's Creed före Origins. Settingen tilltalar mig och det känns som den ligger precis rätt i tiden. Med dagens uppkopplade samhälle ("smarta hem" och allt större fokus på lagring i molnet, riktad reklam, möjligheten att betala enbart genom att blippa kortet mot betalningsterminalen...) och läckor i form av den av Transportstyrelsen (via outsourcing), smussel och avlyssning av mailkonton från vita huset...

Min huvudpoäng äro att man kan vrida till riktigt smaskiga konspirationsteorier, 1984-sagor och berättelser om totalitära övervakningsstater. Snowden, Wikileaks.. Moraliska frågor om vi människor verkligen är helt bekväma med att våra personliga uppgifter finns tillgängliga "öppet" och om bekvämligheten är värd framför privatliv. Vidare kan man även sätta olika huvudpersoner i olika installationer. En högt uppsatt bankman som läcker information genom systemet (visselblåsare) eller en hack-tivist likt Marcus i tvåan är bara två exempel. Genom att sätta in olika protagonister kan man också belysa olika delar/sidor av uppkopplingen.

Jonas Mäki:
När jag spelar spel så är det framför allt multiplayer som lockar, i alla sammanhang, och allra roligast är lokal sådan. Men det är något som försvunnit senaste tio åren, förmodligen helt i onödan, för publiken finns definitivt kvar. Titta på spel som Overcooked och framför allt Rocket League som fått finfina betyg och sålt bra - och som framför allt är hysteriskt underhållande. Det här är något jag hoppas att fler tar fasta på och vågar prova. Allt behöver inte vara online, att sitta och vråla på varandra i samma soffa är inte heller så tokigt. Här tror jag det finns betydligt mer att göra och många nya spelserier att försöka etablera. Och just-ja... Glömde nästan. Jag var på kiosken tidigare idag, köpte en himla massa lakritspipor. Ni vet hur det fungerar - om ni vill ha är det bara att hojta, precis som vanligt.

Andreas Blom:
Håller helt med Jonas angående lokal multiplayer, förresten. Saknar den tiden då soffighter och glåpord i samma rum var hetare än hypen för andra säsongen av Stranger Things. Mera lokal co-op får gärna dyka upp. Och nej-tack. Gillar vare sig lakrits eller pipor.

Jonas Mäki:
Din förlust.

Kim Jakobsson:
Dock så tror jag att merparten av spelare idag inte sitter och spelar i en soffan ihop med sina polare, lokal multiplayer kan absolut vara trevligt som du säger men marknaden finns nog inte riktigt där. Det ska bli intressant att se hur Fares nya spel kommer att tas emot, med tanke på det kräver två stycken spelare.

Petter:
Det tror jag, jag tror att detta svänger nu igen och att vi kommer att få se lokal multiplayer i större utsträckning i framtiden. Det märks flertalet nya titlar i gamla spelserier, som innehåller split screen för första gången på flera år, att detta börjar komma tillbaka nu - något som jag applåderar såväl hårt som häftigt. Visst är det skoj att spela online men inget slår att dela skärmen på fyra för att prygla polarna en stund, i samma rum. När det gäller nya spelserier gillar jag verkligen Splatoon som på kort tid blivit väldigt populärt samt Project Cars som på bara några år klättrat till den absoluta toppen av racinggenren.

André Wigert:
Jag slinker in sent här, sorry för det. Men även jag sjunger med i Bloodborne-hyllningskören, högt och ivrigt. Dock är det inte den monotona designen som förtjänar den största kritikkängan enligt mig, utan snarare hur otillgänglig berättelsen är. När jag väl började grotta ned mig blev jag snudd på överväldigad av den starkt Lovecraft-doftande storyn, kroniskt beroende av att veta mer och pussla ihop alltsammans så det äntligen gick att förstå sig på vad tusan som pågick bland dessa karaktärer med ambitioner om att höja sitt medvetande och likställa sig en gud. En sådan välputsad berättelse förtjänar fler ögon, så om den stundande uppföljaren lyckas inleda bättre och förklara mer med hjälp av mustiga mellansekvenser tror jag Bloodborne-serien kommer räknas som decenniets fetaste uppstickare.

Joakim Sjögren:
Att vi kommer få se mer av Overwatch i framtiden känns mer eller mindre glasklart även om jag håller med Lisa om att regelrätta uppföljare och expansioner förmodligen kommer dröja. Att titlar som The Division kommer få en radda kommersiellt framgångsrika uppföljare känns däremot ännu mer givet, och att Lawbreaker och Battleborn föll redan i startgroparna är därtill en sanning vi inte längre kan blunda för. Det jag dock är mest nyfiken på att se är om det möjligen kan finnas någon framtid för ett spel som No Man's Sky. Konceptet är ju nämligen underbart och att efterfrågan på den här typen av spel finns ute i stugorna råder det heller inga tvivel om. Releasen var däremot, som bekant, en mindre katastrof och att marknadsföringen lämnade en del att önska är en underdrift att guds nåde. Samtidigt vill jag tro att det här "misslyckandet" kan föra något bra med sig (spelet är uppenbarligen redan nu hästlängder bättre än vid lanseringen) och jag hoppas någonstans att en tvåa hägrar vid horisonten. För det finns som sagt alldeles för mycket potential här för att man bara ska kunna släppa idén och varumärket som sådant.

Petter:
Att Sony släppte det i det skick som det gjorde, och all kritik som kom på köpet, tror jag dock innebär att vi aldrig kommer att få se en fortsättning på No Man's Sky. Men vad vet jag... Pipor, slunga några till mig Jonas!

Jonas:
Har ätit upp alla, sorry. Eller säger man "ätit" upp lakritspipor? Kanske borde jag förtydliga här. Jag har snarare "rökt" dem alla.

Adam Holmberg:
Det känns som att väldigt få nya spelserier har någon enorm genomslagskraft förutom kanske Destiny eller Overwatch. Watch Dogs hade en stark start med en uppföljare som i jämförelse mottogs betydligt mer ljummet. Jag var faktiskt tvungen att tänka efter för att komma på faktiska nya spelserier då det mesta känns som en reboot eller liknande. Men om vi kikar bortom den traditionella AAA-modellen så tror jag att det finns gott om utrymme för nyare serier som har sin egna publik. Som till exempel Cities: Skylines som tagit över det vakuum Maxis lämnade bakom sig med Sim City-katastrofen. Jag kan tänka mig att spel i den skalan eller med den mängden fantaster kommer kunna ha en ljus framtid framför sig med mer ödmjuka uppföljare och dylikt medan AAA-spelet ett tag framöver kommer ha problem att hitta nya kreativa tag som resonerar väl med dagens publik.

Petter:
Jag håller inte med. Project Cars, Horizon: Zero Dawn, The Division, Ark, Evil Within... Det har ju under de senaste åren släpps ganska många spel som kommer att resultera i spelserier som jag personligen tror kommer att bli moderna klassiker, i förlängningen.

Mathias Holmberg:
Horizon: Zero Dawn visade enligt mig att Guerrilla, studion som i tio års tid försökt skapa Playstation-formatets Halo-ekvivalent, borde satsa på äventyrsspel i Zelda-anda istället. Spelet bjussar på en riktigt härlig twist på postapokalyps, och en makalöst vacker spelvärld som jag gärna ser mer av i framtiden. Ibland hände det att Aloys värld blev lite för ambitiös för sitt eget bästa, så förhoppningsvis skippar man monotona sidouppdrag och lägger större fokus på narrativet i framtida kapitel, men oavsett vad Guerrilla har för planer för serien så är jag idel öra.

Petter:
Så är det ju. Ett av årets hittills bästa spel.

Vad tycker du? Vilket är de senaste årens bästa, nya, spelserie?