Tidernas 5 bästa Need for Speed-spel

26 stycken spel har EA släppt i Need for Speed-serien sedan födelsen i slutet av 94. Det är en hel del det, såklart - och jag tror ärligt talat att jag recenserat minst 20 av dem, på ett eller annat sätt. Under 23 års tid hinner en spelföljetong naturligtvis inta mängder av olika former, genomgå förändringar som både skrämmer bort gamla fans samt attraherar nya. Och som racinggalning har jag för det mesta uppskattat vad Need for Speed stått för, även om de senaste åren varit rena rama katastrofen för en av spelvärldens mest populära serier. Efter fiaskot som stavas Payback beslutade jag mig för att försöka kora det jag anser vara tidernas fem bästa Need for Speed-titlar och de kommer alltså här:

(05) Need for Speed: Hot Pursuit [2010]
När Burnout-folket på Criterion fick i uppdrag att slänga ihop en re-make av det gamla 2002-spelet, tog de i från tårna. Dice ombads hjälpa till med designen av de olika miljöerna medan Burnout 3: Takedown-teamet började pilla med körkänslan, bilfysiken och kraschkameran. Och även om det fanns bekymmer med hur vissa av bilarna kändes i kurvorna och med hur poliserna agerade (samt att kraschsekvenserna som spelades upp i ultrarapid snabbt blev ganska tjatiga) var det ett mycket underhållande, färgstarkt och ilsnabbt arkadracing-spel som på flera sätt kändes som en nygammal nystart för spelserien.

(04) Need for Speed: Most Wanted [2005]
Under flera år hade studion Black Box en "streak" när det kommer till ultrapopulär street racing, som saknar motstycke inom genren. Detta var EA:s första Xbox 360-racingspel och det var såklart proppat med urläcker grafik, ljusbrun "bloom" och snorsnabba polisjakter. Det innehöll också en helt öppen stad där spelaren kunde glida runt i väntan på utmaningar och snutjagis, och det innebar att Most Wanted (samt uppföljaren Carbon) snabbt blev ultrapopulärt. EA sålde hela 16 (!) miljoner exemplar av Most Wanted som står sig som spelseriens bäst säljande del genom alla tider.

(03) Need for Speed: Shift [2009]
Efter att ha assisterat svenska simulatorstudion Simbin med utvecklingen av GTR och GTR 2 fick Ian Bell och hans racingdårar på Slightly Mad Studios en förfrågan av EA att utveckla ett Need for Speed-spel som skulle kunna konkurrera med såväl Gran Turismo som Forza Motorsport. Resultatet stavades Need for Speed: Shift och även fast det fanns bekymmer med hur däcken reagerade på såväl värme som friktion, var det ett riktigt bra racingspel som lade grunden för vad som idag stavas Project Cars. Jag minns hur jag älskade den innovativa hjälmkameran, fartkänslan, presentationen, grafiken samt hur kaotisk och realistisk racingen kändes i Shift. På PC släpptes det dessutom ett par underbara amatör-moddar bara någon ynka vecka efter releasen som gjorde att Shift kändes mer som ett snyggare GTR 2 än något annat, och med den versionen tillbringade undertecknad helt oförskämt mycket tid.

(02) Need for Speed III [1998]
Jag kommer aldrig att glömma min första kontakt med Need for Speed III: Hot Pursuit och hur otroligt imponerad jag var över det faktum att man kunde lira som snut, och tillbringa timmar med att jaga fartbusar i knallgula Lambos i farter upp till 300 km/h. Det var ett strålande strukturerat racingspel som skapade variation och utmaning på de mest finurliga av premisser, något som kompletterades av urläcker grafik och fantastiskt ljud. Denna del innebar också starten på "nedladdningsbara bilar" då EA för första gången stoppade in extra bilar efter spelets premiär, som gick att ladda hem från den officiella siten. Need for Speed III står sig som ett av de mest lyckade arkadracing-titlarna någonsin och är enligt mig det näst bästa spelen i serien.

(01) Need for Speed: Underground [2003]
Jag kommer aldrig att glömma Underground, eller den tiden/året när det släpptes. Gamereactor hade funnits i lite drygt ett år och när EA och utvecklarna Black Box dundrade ut det jag anser vara ett av racinggenrens mest ikoniska titlar, var vi mitt uppe i uppbyggnaden av Gamereactor som papperstidning (och site) och arbetade i och med det i stort sett dygnet runt. Jag ville verkligen inte släppa ifrån mig Underground även fast jag egentligen inte alls hade tid att spela det, men offrade (som så ofta på den tiden) istället dyrbar nattsömn för att hinna med, och minns hur trollbunden jag var. För även om gummibands-systemet för de datorstyrda motståndarna i Underground var omåttligt överdrivet, var det verkligen ett strålande, strålande racingspel som perfekt fångade de senaste trenderna inom styling/tuning samt street racing, då. Neonljus, vinyldrakar, tokstylade japanska roadsters och en himla massa nitro var grundreceptet som tillsammans med urläcker grafik och klockren bilfysik gjorde Underground till det allra bästa spelet (av 26 stycken) denna kultklassiska spelserie. Hoppas bara EA någon gång väljer att lyssna på fansen och utvecklar en re-boot, eller en trea.

Hur ser din personliga topplista ut?