Det gick ju bra detdär..

Att "Blogga mer framöver" alltså.

Nåväl. Har ett par riktigt torra spelår bakom mig men är tillbaka bakom joysticksen. Tyvärr har jag haft det tufft ekonomiskt så jag är fortfarande kvar i förra generationen med min gamla trotjänare Xbox 360. Dock finns det fortfarande många kvalitativa spel jag inte har hunnit spela ännu, vilket gör väntan på PS4 mindre smärtsam.
För några dagar sen bockade jag av ett av dom när jag helt begeistrad kom till sluttexterna i Bioshock Infinate. Blev positivt överraskad av storyns otroligt höga ambitioner. Väldigt intressant på filosofiskt och metafysiskt plan, så pass att jag började spela om på direkten. Snart igenom igen. Först på Hard, vilket verkligen var svårt en hobbygamer som mig, och nu på medium för att kunna fokusera på att samla på alla bitar i storypusslet.

Vad har jag gjort mer? Jag har spelat trummor till soundtracket till ett av mina favoritspel genom tiderna: Spyro The Dragon. Fick det när jag var 5 år gammal till min första konsol Playstation. Blev paff när jag som tonåring för ungefär 7 år sedan spelade igenom det igen och fick se Stewart Copeland (Trummisen i The Police, för er som undrar) poppa upp som kompositör i eftertexterna. Fantastisk musik, även om det kan har varit så att Copeland ibland blev lite för exalterad av den nya teknologiska möjligheten att stapla en jädra massa MIDI-spår på varandra.

Ska skriva mer snart om lite annat spelrelaterat. Jag har bland annat börjat spela Dark Souls sisådär.. Ett halv decennium för sent, men ändå..
Jag har också fått ett extremt ha-begär vad gäller Katamari-spelen. Jag köpte Beautiful Katamari till 360 när det begav sig, och ångrar något grovt mycket att jag bytte in till förmån för någon skit i stil med COD eller liknande (OBS ÄLSKAR COD 4)...