Vad skulle Disney ha gjort med Stars Wars istället?

Hej, GR. Long time no see. Hur har ni haft det? Bra? Skönt! Själv har jag...Äsch, vi skiter i förspelet. För ni vet hur det är! Ibland läser man en text på någon hemsida. Man funderar på dess innehåll. Man funderar på vad det är som förs fram och hur det argumenteras för. Och efter en kort stund inser man att nä, tammefan, jag håller inte med det här å det minsta. Det brukar oftast hända mig på klåpsajten Moviezine, men då och då sker det även här på GR och då måste jag som obetydlig pöbel få vädra min åsikt bara för att jag kan.

Petters förslag på förändringar till Disneys senaste Star Wars-filmer är just exakt en sådan text som fick mig att vrida mig obekvämt i sängen (ja, jag slösurfar liggandes). Bara titeln till nämnda text kändes obekvämt formulerad, så jag tog mig friheten att rätta till den till min egen, men därefter gick det bara utför. Eller, njae, det började bra. Jag håller med honom en hel del rent åsiktsmässigt om filmernas kvaliteter. Jag håller med om att The Force Awakens är en grym, om ändock lite väl trygg, nystart på franchisen. Jag håller med om att Rogue One var jävligt bra den med och jag håller till och med med om att The Last Jedi var enbart bra. Jag håller slutligen med om alla filmtekniska aspekter han pekar på angående dessa tre filmer, framförallt angående Rogue Ones trasiga första akt och ett fåtal scener som kunde förlängts i The Force Awakens. Men storymässigt har jag inga klagomål angående varken TFA eller RO. The Force Awakens är en jävligt stabil grund att bygga vidare på och jag skulle inte ändrat det minsta i storyn. Samma sak gäller Rogue One, inte minst då denna film har väldigt lite konsekvens för resterande filmuniversum som det är. Men The Last Jedi har jag STOOORA åsikter om som skiljer sig från Petters, och säkert er också.

Och here they come, i en lättöverskådlig punktlista för alla kids att häpna åt, men beware för SPOILERS för alla som inte sett alla hittills släppta live action biovisade Star Wars-filmer:

1. Jag är för den konstanta rebelljakten
Att hela filmen utspelar sig under en prekär situation för rebellerna gillar jag skarpt, då det skänker lite nödvändig täthet till händelseförloppet samtidigt som det blir en bra kontrast till de lugnare partierna mellan Rey och Luke. Så jag har absolut ingenting emot rymdjakten, hur ologisk jag ändock kan hålla med om att den är.

2. Canto Bright-partiet borde vara kvar, men justeras
Här håller jag och Petter till ytan med varandra, men jag har mina kokta potatisar i frysen likväl. För idéen om att filmen utspelar sig på tre olika platser samtidigt gillar jag (rebellskeppet, Lukes ö och ett tredje äventyr), men storyn som utspelar sig på Cantino Bright och allt kring hur den här delen läggs upp är jag emot.

Först en recap: Finns plan är att åka och hitta Rey, mitt under rebellernas flykt från The First Order. Han blir påkommen av Rose. De listar tillsammans ut hur The First Order lyckas följa efter de så pass väl genom rymden och luskar fram en plan tillsammans med Poe, och en onödigt inknökad Maz Kanada, som går ut på att de ska hitta en snubbe som kan hjälpa de att stänga av The First Orders tracking device. Hela denna story tar en sväng genom PK-träsket (en plats jag vanligtvis bor i, men som här kändes lika malplacerad som mina kokta potatisar i frysen) och vidare till en pay off som består av att Captain Phasma än en gång får en oförtjänt snorplig sorti.

Så istället för all that jazz hade jag velat sett att Poe och Finn (lägg märke till att karaktären Rose inte existerar i min The Last Jedi), efter att ha fått tips av Maz Kanada, bestämmer sig för att fly rebellflottan för att hitta en mer lämpad rebelledare än den opålitliga Holdo. Vart detta äventyr tar de spelar ingen roll, for all I care kan de få åka till Cantino Bright och hitta honom. Men uppdraget visar sig vara förgäves då han inte visar sig vara den han antogs vara. Karaktären kan fortfarande få spelas av Benicio Del Toro och heta DJ, men inga katthästar, småbarn eller Rose, tack. Istället blir det Finns och Poes bromance som står i fokus, något som hintades om i TFA men som här var helt bortblåst. Samtidigt får Poe något roligare att göra än att enbart vara grinig och muppig och framförallt sår dör inte Captain Phasma. Hon hade förtjänat sin tid i strålkastarljuset i episod 9. Så Cantino Bright kan få vara kvar, men uppdraget, händelseförloppet och karaktärerna som åker dit hade gärna fått korrigeras.

3. Leia borde ha varit den som offrade sig
Att Haldo gjorde en 360 och visade sig ha en god agenda bakom sitt hemlighetsmakeri var en bra twist, men att hon stunden efter att ha fått sitt berättigande offrar sig själv för att rebellerna ska komma undan var ett slöseri på intressant karaktärsintroduktion. Man trodde man visste vem hon var, tills hon inte alls visade sig vara så och vips så var hon död. Med tanke på Carrie Fishers tragiska bortgång så vet vi också att Leia inte kommer att dyka upp i episod 9, men Leias överlevnad i denna film lämnar mig tveksam till hur de kommer välja hantera detta dilemma. Enligt mig hade det varit betydligt mer känslomässigt och förlösande om det var Leia som istället rattade in rebellskeppet rakt genom skrovet på Kylos dunderskepp, inte minst då det skulle varit ett heroiskt och hjärtskärande avsked till en av seriens bästa karaktärer men också då det skulle skapat ett intressant hjärnspöke åt Kylo Ren ("jag dödade min far och min mor offrade sig själv för att stoppa mig"). Men framför allt så skulle Laura Derns Haldo fått fortsätta leda rebellerna i 9:an, nu när man äntligen fått lära känna den riktiga Haldo, som dessutom var rejält med hyvens.

4. Snoke borde överlevt och Kylo Ren är trist
Jag älskade Kylo Ren i TFA och såg fram emot vilken twist vi skulle utsättas för i TLJ i och med hans ambivalens till kraften. Att han dödar Snoke bara för att sedan fortsätta som ledare över The First Order var både snopet, men också otroligt tråkigt för honom som karaktär då han nu mest känns som en opportunistisk chefsaspirant. Under hela filmen retades man om huruvida han skulle få över Rey till mörkret eller själv gå till ljuset, men nu är han alltså bara djupare nere i mörkret utan plan eller högre ambitioner. Han är på toppen av berget utan någon djupare karaktärsutveckling eller mening och det gör honom till en otroligt tråkig skurk. Nej, Snoke borde överlevt till 9:an. Captain Phasma likaså. Att The First Order nu består av en opportunistisk snorvalp och vad tusan General Hux gått och förvandlats till (en comic relief? varför?) lämnar mig funderandes om rebellerna, bortsett från det numerära underläget, faktiskt har något att oroa sig för inför episod 9.

5. Reys päron skulle inte varit Han Solo och Leia Organa
Petter menar att han hade velat sett att även Rey hade varit släkt med Luke, Leia, Han och Kylo. Jag säger som farfar Darth skulle sagt: "NOOOOOOOOOO!!!"
Att Reys päron var nobodys är den bästa nyheten sedan vickningschips. Sättet det presenterades var dock bedrövligt. Jag hade gärna sett att Luke känt av deras närvaro i universum, att Rey åkt för att hitta dem, bara för att upptäcka att de är de fulla och odrägliga nobodys som Kylo sa att de var (fast i min version säger han det inte, så klart). Jag gillar idéen om att kraften kan finnas i alla och det här vore ett mer påtagligt sätt att visa biopubliken detta, samt tydligare skildra besvikelsen som Rey kände vid avslöjandet (om nu inte Kylo ljög vill säga).

6. Lukes grinighet var perfekt, men han borde varigt ännu grinigare, och han borde inte ha dött
Efter att ha analyserat TLJs trailers innan och utan hade jag kommit fram till en teori:
Anledningen till att Lukes jediskola revs och att Kylo Ren gick över till den mörka sidan var för att Luke var den sista jedin. Den sista jedin, som själv sagt upp sin roll efter att ha insett att han var alldeles för kraftfull för sitt eget bästa då han inte kunnat kontrollera sina egna krafter. Hans brist på självkontroll var det som ledde till att han vägrade lära ut fler i kraften. "I've seen raw power like that before. It didn't scare me then, but it scares me now." Han talade om sig själv och skammen över att ha råkat döda flera jedielever och låta skolan gå i spillror var anledningen till hans exil, men även anledningen till att Kylo sökte hjälp av Snoke och the dark side istället.

Jag kan erkänna att min teori idag inte låter lika bra, men jag hade likväl gärna sett mer mörker i Luke. Anledningen till hans exil, i så pass desperata tider som det ändå varit för rebellerna, var aldrig riktigt befogad enligt mig. Han borde försökt döda Kylo den där natten och inte tvekat som det sedan visat sig. Luke är trots allt son till Darth mathafakking Vader så att nyansera Star Wars egna Jesussymbol med lite Judasmörker hade bara bidragit till hans karaktär. Hans hjälteinsats i slutet skulle gett honom upprättelse och en ny känsla av nödvändighet i kampen mot det onda och han skulle överlevt för att få sin stora grande finale i episod 9. Det hade också förklarat Kylos hat gentemot the light side också, då den är mer okontrollerad och opålitlig.

Så there you have it. Gökens The Last Jedi hade varit en rungande 10/10, istället för den mjäkiga 7/10 jag själv skulle ge den. Hoppas nu JJ lyckas knyta ihop säcken en gång för alla och att jag ser tusen bloggar av er om hur JAG har fel.

A'gökens.