Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands /
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Blandade åsikter om Star Wars: Ep 8 - Spoilers!

This post is tagged as: star wars, the last jedi

Spoilers!
Då har jag sett filmen. Den åttonde Star Wars-filmen.
Gillade jag den?Ja, delar av den.
Ogillade den? Ja, delar av den.

Det var absolut ingen dålig film men i det stora hela känner jag kanske inte riktigt att magin är där. Först och främst tycker jag att Luke Skywalker porträtterades väldigt bra i den här filmen! Till en början var jag lite skeptisk till hans sura inställning men när man slutligen fick veta hur han i stundens hetta skapade Kylo Ren var jag helt med på noterna. Kort sagt så gillade jag Lukes medverkar rakt igenom turligt nog.

Att vi även fick återse Yoda var också en rolig överraskning. Första 30 sekunderna kände jag mig skeptiskt överraskad då Yoda inte verkade vara datoranimerad utan faktiskt var en docka. Snabbt insåg jag dock att folk nog kände samma sak när de såg honom för första gången 1980 och det är ju den riktiga Yoda som vi bäst minns honom. Som alltid när gamla karaktärer kommer tillbaka blir man lite skygg med känslan av "förstör inte min välbevarade bild av den här karaktären" men det funkade faktiskt bra.

Vad är det då som får mig att känna en viss skepsis över The Last Jedi?
Det är ett flertal saker. Sådant jag kände av redan under The Force Awakens. Jag har svårt att tro på en del av karaktärerna, speciellt Rey när hon är som mest uppslukad av kraften och att vara Jedi. Jag tycker faktiskt inte att Daisy Ridley levererar särskilt bra skådespel alla gånger, ibland får jag en lite skamsen känsla från hennes levererade repliker.
När hon står i hissen med Kylo Ren på Snokes flaggskepp och säger "Jag har sett tvivlandet inom dig, det finns godhet" tror jag inte på henne. Det känns direkt stulet ifrån Return of the Jedi när Luke säger till sin far på Endor innan resan till Kejsaren att han sett godhet inom honom och att han fortfarande kan räddas. Där och då hade Luke redan haft ett våldsamt möte med Darth Vader i filmen före och de hade en koppling - far och son.

Vilken koppling har Rey till Ben/Kylo? Enligt Kylo var hennes föräldrar inga alls, bara skrotsamlare. Varför kan de tala med varandra via telepati bättre än andra som nyttjat kraften före? Även om hon kan se tvivel inom Kylo är hon väldigt angelägen att vända honom till den goda sidan bara för att rädda motståndsrörelsen, men det känns ändå motsägelsefullt då de egentligen inte har någon större koppling än att de känner varandra lite på sin höjd. Han Solo kanske var som en kortvarig fadersfigur för Rey som Kylo sedan dödade och att Rey känner större ilska mot Kylo just för att Han var hans far? Jag tycker det är lite luddigt. Kontentan är i varje fall att jag inte trodde på hennes levererande av den repliken strax före mötet med Snoke.

Jag får lite känslan av att även den här filmen lånar mycket av det som den första trilogin byggde upp i form av repliker och karaktärers ageranden.

Scenen där Snoke tvingar Rey att avslöja det hon vet om Luke via telepati är också en påbyggnad på scenen mellan Luke och kejsaren i episod 6. Bara mer våldsam för... Det är ju tydligen sånt som går hem idag.

Vad är det som är så bra med Lukes vistelse hos kejsaren på dödsstjärnan i episod 6?
Den är långvarig, intim, bygger mycket på lugn men manipulativ dialog från Kejsaren och det ligger en illavarslande och orolig melodi i bakgrunden i filmens soundtrack. Jag minns inte ens om det var någon orolig melodi i bakgrunden hos Snoke för han eller de han talade med var så högljudda. Snokes taktik är inte manipulerande. Han domderade bara på hur stark han är och hur mycket han vet och klarar av. Och plötsligt var han död. *Poff* Borta.

En ondskefull skurk som det har tisslats om sedan han mystiskt visade sig i Episod 7 fick nu alltså ingen förklaring om vem han var, varför han var så stark som han var och vart han har varit (sedan han föddes?) utan blev helt raderad från handlingen.

Jag förstår att filmerna egentligen handlar om Rey, Finn och Kylo just nu men varför måste de då bygga upp The New Order med superskurkar och orimligt stora vapen och dödsplaneter(!) för att sedan radera dom helt utan omnejd? Jag får tyvärr lite superhjältefilm-vibb av det hela: Storslaget men kortfattat och lättförstörbart...

Och till råga på detta har Leia plötsligt lärt sig att använda kraften. Man kan argumentera att det kanske skedde som en överlevnadsinstinkt att hon lyckades ta sig tillbaka till skeppet efter att ha blivit utsugen i rymden och svävat där i ett par minuter. Å andra sidan kan ju givetvis Luke har lärt henne ett par trick under årens lopp men det var lite väl spektakulärt och datoranimationerna när hon tog sig tillbaka till skeppet kändes inte fantastiskt bra kanske.

Det fanns en scen där jag kände att vi kunde vara något fantastiskt på spåren. Scenen där Finn tänker offra sig själv på gruvplaneten genom att flyga in i den markburna megakanonen. Precis när han är på gränsen till att dö och göra en storslagen uppoffring blir han istället räddad och vad som kunde blivit ett gripande ögonblick för en av huvudkaraktärerna blev istället till ännu en typisk nära-döden-med-en-hårsmån-scen.

Det var en OK film men liksom The Force Awakens känner jag mig lite lurad på något vis. Som om Disney säger "Hey! Det är Star Wars! Visst är det bra? Här kommer dina favoritkaraktärer igen, och nu dör dom. Och kolla på de här häftiga skurkarna och deras vapen. Det ÄR bra!" och själv känner jag att det blir inte bättre bara för att det nu är större, mer bombastiskt och mer ondskefullt. Vart är den intima magiska känslan? Varför ska allt ske så fort? Våga ha lite lugn i scenerna överlag. De gamla filmerna hade bombastiska rymdstrider men de hade även långdragna mellandelar som hölls uppe av intressanta dialoger och karaktärer. Jag får bara känslan av att flera av karaktärerna i Ep 7 och 8 vill göra färdigt sina scener så snabbt som möjligt så att de kan gå och ta selfies med sina fans vid sidan om scenen. Kanske en stor överdrift haha!

Sen var även den här filmen lite väl lik episod 5 och 6 fast i omvänd ordning. Hur börjar Episod 5? Stora AT-AT går långsamt mot rebellbasen på den vita planeten Hoth där rebellerna väntar i skyttegravar. Hur slutar Episod 8? Stora AT-AT går långsamt mot motståndsrörelsen som väntar i skyttegravar utanför sin bas på en vit planet täckt av salt.

I episod 6 förs våre gode Jedi till den onde Kejsaren i hans tempelrum på dödsstjärnan. I episod 8 förs vår gode Jediinna till den onde ledaren Snoke i hans tempelrum på flaggskeppet.

I episod 5 förråder Lando Calrissian vid ett tillfälle Han och Leia då Imperiet kom till hans stad först och utpressade honom. I episod 8 förråder DJ Finn och Rose då han blev tillfångatagen av The New Order under sin flykt från casinoplaneten.

I episod 5 tränar Luke hos Jedimästaren Yoda på en avlägsen öde planet. I episod 8 tränar Rey hos Luke (som nu är Jedimästare) på en öde avlägsen planet.

När jag såg Rogue One förra året var jag i början inte helt övertygad om den filmens första hälft men slutet höjde verkligen känslan något enormt och när jag sedan sett om filmen gillar jag den ännu mer. The Force Awakens har jag sett 3 gånger och känner fortfarande att den endast är OK och The Last Jedi känns just nu som att den går samma öde till mötes. Den funkar överlag och jag gillade verkligen allt som hade med Luke att göra och hans karaktärs utveckling och hur den förklarades. Dock är det som du läst ovan flera saker som jag liksom inte kan blunda för. Jag känner ingen eufori. Jag känner mig mest kluven. "Får jag ens tycka såhär?" är känslan.

Det här inlägget blev kusligt långt!

Wolfenstein II avklarat, Thimbleweed Park påbörjat

This post is tagged as: Wolfenstein 2, Thimbleweed Park

Nu har jag äntligen spelat färdigt Wolfenstein II: The New Colossus och det var strålande skoj!

Grafiken var superb, spelets gameplay flöt på bra och storyn var även den härligt bombastisk med fantastisk humor.

De negativa bitarna kan jag tycka är avsaknaden av bossar, främst en redig slutboss hade varit kul likt första spelet. Nu fick man istället ett par vågor av fiender med 2 större fiender i slutet som jag inte riktigt skulle vilja klassa som "bossar" även om de till en början var så svåra att jag spotfräste svordomar så tänderna duckade i munnen min.

I varje fall är jag helnöjd med spelet och Bethesda levererar ännu en gång som utgivare ett toppenspel där den fantastiska studion Machine Games stod för utvecklingen.

För några kvällar sedan slog jag även till på ett erbjudande på Xbox Live Marketplace och köpte Thimbleweed Park för ynka 119 kr. Jag har hunnit spela drygt 2.50 h nu och gillar spelet skarpt hittills.

Jag har aldrig spelat så mycket peka-&-klicka-spel innan men sett Day9 på youtube spela en hel del sådant med sin serie Mostly Walking där han och några vänner plöjer igenom diverse gamla spel av den sorten.

Wolfenstein II är skitkul

This post is tagged as: wolfenstein

Wolfenstein II: The New Colossus är ett fantastiskt spel.

Jag har inte klarat ut det än men tror att jag är något längre än halvvägs in i spelet. Jag spelar på vanliga Xbox One men tycker spelet är vrålsnyggt. Det ska tydligen vara den "fulaste" versionen men jag har inte en enda gång under mina timmar tänkt att det jag sett på skärmen varit det minsta fult. Tvärtom faktiskt.

Sett till gameplay så är det en ganska standard premiss med hur det funkar. Skönt är det dock som attan att spela, om än lite svårt ibland att t.ex. byta vapen i stressiga situationer. "Damn you, överkänsliga weapons wheel..."

Möjligheten att använda sig av två vapen samtidigt är dock underbar och drar man fram 2 st smått uppgraderade shotguns är man nästintill ostoppbar även mot de tyngsta fienderna. Till en början var spelet skitsvårt när man som mest hade 50 poängs standard i livmätaren men nu har den höjts till 100 en bit in i spelet och då känns det i varje fall som att jag klarar mig längre innan jag av högst ospecificerad otur dör. Det är nästan så man tappar huvudet ibland, hehe.

Men den här bloggen tänkte jag egentligen inte prata om spelets gameplay utan den biten som jag faktiskt tycker att Machine Games har gjort fruktansvärt bra - Alla cinematics mellan uppdragen samt när man mellan uppdrag befinner sig på ubåten och får umgås med sin besättning och observera deras dialoger. Karaktärerna känns verkligen levande och väldigt genomtänkta! En av karaktärerna som fascinerar mig mest är Sigrun och hennes försök att passa in på ubåten. I många situationer när hon närmar sig folk uppstår pinsam tystnad och nästintill en mobbningskultur (vilket är förståeligt med tanke på vems dotter Sigrun faktiskt är) men man kan med små medel interagera i situationerna och således påverka storyn, åtminstone tror jag att storyn påverkas av det.

Man kan som BJ Blazkowicz inte svara besättningen när de pratar med en men man kan interagera i situationer genom att utföra små sidouppdrag, sätta sig vid ett bord, eller plocka upp en potatis och därmed interagera i händelserna på ubåten som jag tror kommer forma spelets slutkläm något.

Humorn är även den helt spot on i många fall och medan jag spotfräser svordomar under uppdragen om det är svårt och jag ofta dör fnissar jag istället gott under mellansekvenserna och karaktärernas dialoger ombord på ubåten. Och det tycker jag är en lysande kompott!

Cromonic - Paradise, skön låt med mycket power

This post is tagged as: Cromonic

Jag upptäckte ett nytt band häromdagen ifrån närområdet där jag bor. Ett band som kallar sig Cromonic som nyligen släppte en debutskiva med titeln Time.

Jag har inte lyssnat så mycket på skivan än men singeln "Paradise" är fantastiskt uppmuntrande och engarerande. Mycket tack vare den fantastiska sångaren Pasi Humppis insatser. Mycket power!

Här är musikvideon!
https://www.youtube.com/watch?v=LycQ5XgpkoI

Funderar på nytt hemmabiosystem

This post is tagged as: Hemmabiosystem, ljudsystem

Eller ska man säga ljudsystem kanske?

Mitt nuvarande hemmabiosystem är en blu-rayspelare med 2.1 ljudsystem av märket Pioneer som jag köpte 2012 på Netonnet för drygt 3500 kr vill jag minnas. Sedan drygt 2 år tillbaka har spelaren börjat hacka/snabbspola på filmer ibland och med tekniken som nu kommer och knackar på dörren som kräver mer funktioner börjar min lilla klump kännas utdaterad.

Vad tusan ska jag byta upp mig till?
Länge har jag funderat på ett liknande system men i bättre tappning sett till dagens standard. Med tanke på vad som nu blir standard och vad som kommer (Xbox One X t.ex.) så behöver jag ett system som klarar av eller åtminstone skalar upp till 4K/UHD.

Eftersom jag bor i en lägenhet passar 2.1 mig perfekt men tanken på en soundbar med sub har nu börjat kännas som en möjlighet också. Jag är inte intresserad av att köpa något svindyrt system som jag därefter inte kan utnyttja full kraft av på grund av att jag bor tätt intill närliggande lägenhetsgrannar. Ett prisvärt system som låter bra men inte får grannarna på dåligt humör är därför mest optimalt, såklart.

Min budget är inte skriven i sten då så många olika system och möjligheter finns i olika utföranden. En idé är en soundbar och sedan köpa en blu-ray till den (jag vet att mina spelkonsoler har bluray men vill jag bara se på film eller lyssna på musik känns en bluray smidigare att sätta på än en spelkonsol)

Dessa alternativ har jag hittat:

Soundbar - JBL SB450 som klarar 4K och har 3 HDMI ingångar samt verkar ha fått skapligt bra betyg på diverse tester. Någon nämnde att den spelade musik lite fjuttigt (stereoljud) kontra dess ljud när den visade film. 4 492 kr.
http://cdon.se/hemelektronik/jbl-sb450-2-1-kanals-soundbar-p39826533


Eller att sätta ihop högtalare med reciever, något dyrare och då är ändå produkterna var för sig i den billigare prisklassen - Yamaha "bla bla bla någonting". Totalt 6 470 kr.
https://www.netonnet.se/art/ljud-och-bild/hemmabio/hemmabioreceiver/yamaha-htr-3071/245430.9124/
https://www.netonnet.se/art/ljud-och-bild/hogtalare/subwoofer/yamaha-yst-sw012bl/205941.13766/
https://www.netonnet.se/art/ljud-och-bild/hogtalare/hogtalarpaket/yamaha-ns-p51/220693.13773/

Soundbard - Klipsch. 7 990 kr.
http://cdon.se/hemelektronik/klipsch-rsb-11-soundbar-p41202294

Mina krav
4K / UHD
3 st HDMI Ingångar
Inte 5.1, jag nöjer mig med ljud framifrån.
Prisklass: 3500 - 8000 kr

Någon som har lite sköna tips?

Nu måste jag åka och köpa tandkräm för tuben hade jag glömt hos flickvännen tydligen..