Killzone 3.

Det var ett billigt fynd på Discshop för 49 kr precis innan de lade ner verksamheten (R.I.P) men det fick dock ligga en period i backloggen innan jag väl tog tag i det för ett par kvällar sedan.

Eftertexterna rullade för en stund sedan och i det stora hela var det ju inget dåligt spel. Spelmekaniken kändes fortfarande aktuell med hur ens karaktär rörde sig (skjutmekaniken) och det var ständigt bombastisk action. Däremot var storyn ganska risig, dialogerna likaså och hur de levererades av röstskådespelarna.

Killzone kanske var ett av Playstations flaggskepp en gång i tiden men det kan inte mäta sig med t.ex Gears of War-serien i mitt tycke, och den är ju också sådär macho-dum men den gör det på rätt sätt.

Killzone 3 kändes mest militärtöntig haha.

För 49 kr var det ändå ett helt OK spel men det engagerade mig inte särskilt mycket eftersom man kastades mellan platser och situationer under mellansekvenserna mellan uppdragen. Grafiken var det inget fel på och uppdragen var tillräckligt varierande för att hålla intresset uppe till slutet.

Kanske skulle jag leta efter Killzone 1 till PS2 när jag besöker nästa retrospelsmässa. En del skulle säkert föreslå tvåan men jag är på gång att sälja av min PS3, känner mig nöjd med de exklusiviteter jag testat till den.

Jag har kommit till insikten att jag nog främst vill behålla de spel jag verkligen gillar. Spelen jag utan problem kan spela om någon gång per år utan att tröttna. De spel som inte hamnar på den listan tar ju bara plats i hyllan. 

Igår var jag på RetroMania i Örebro. En retromässa för TV-spel, leksaker och gamla prylar som skulle varit i mars 2020 men som på grund av pandemin fick ställas in och först nu, 2,5 år senare kunde arrangeras.

Det var tydligen besökarrekord på nästan 900 besökande och till en början var det väldigt trångt och då kom ändå jag och min vän först när mässan varit öppen i 3 timmar med 4 timmar kvar.

Det fanns mycket kul att kika på och det var en riktigt härlig stämning mellan både besökande och säljare. Alla var pratglada och jag fick växla ett par ord med alla i Gaminggrannar dessutom vilket var extra kul.

Jag var på jakt efter ett par spel och lyckades hitta nästan alla. Mot slutet av oktober är det dags för Retrospelsfestivalen i Malmö som både jag och min vän är sugna på att besöka också. Det är en ännu större mässa med större fokus på enbart spel.

Var du på RetroMania?

Tidigare i somras spelade jag igenom Darksiders Genesis till PS4 men eftersom jag köpt de andra spelen till Xbox One som är min huvudkonsol fick det bli ett ex till sagd konsol också.

Efter att nyligen ha spelat igenom Horizon: Zero Dawn (grymt trevligt spel!) så tog jag tillfället i akt med något jag redan var familjär med och återvände alltså till Darksiders universum än en gång.

Spelet i sig är riktigt trevligt med skön dynamik mellan karaktärerna Strife och War.

Uppgraderingssystemen är lätta att lära sig och det är ett gött beroendeframkallande gameplay med (vad jag tycker) bra lootsystem med inte för mycket krusiduller.

Jag blev lite besviken på THQ Nordics stream i augusti där de visade upp några av sina kommande titlar utan att nämna ett knyst om Darksiders 4. När kommer det?! Jag önskar en utannonsering omedelbums tack.

Såhär ser det i varje fall ut när jag lirar tv-spel i mitt gamingrum.

Och det är ju förbaskat bra!

Jag köpte det när jag läst lovord i alla hörn av de spelmedier jag besöker från forumiter och det för tillfället var på någon rea som var tillräckligt lockande för ett köp. Sen fick det ligga i hyllan och gotta till sig ett par månader men nu har jag de senaste 2 veckorna spelat det så ofta tillfälle getts att jag befinner mig strax innan slutstriden.

Jag minns det ljumna mottagandet som Avengers fick för 2 år sen och troligen är det på grund av det spelet som Guardians anses ha "floppat", samt vad jag förstått Square Enix skyhöga förväntningar på försäljningssiffror. Guardians är ett riktigt bra spel. Det kanske inte gör något man inte sett förut sett till utvecklandet av spelemdiet men spelets styrka ligger inte i den redan knivskarpa grafiken utan i relationen mellan karaktärerna och deras dialoger. 

Få spel idag är så roliga som Guardians är när man låter karaktärerna i truppen prata med varandra mellan skjutandet av fiender. Springer man iväg för att loota resurser kan man räkna med att någon i teamet kommer ifrågasätta vart man tog vägen och sen med dryg ton "välkomna" en tillbaka när man återgår till den raka vägen framåt. Det sätter en rolig prägel på spelet som jag i varje fall inte upplever så ofta i de andra spelen jag brukar spela. Under spelets gång får man även se karaktärerna utvecklas och känslorna det frambringar är oerhört välkomponerat. Storyn karaktärerna emellan är bättre i det här spelet än vad det varit i någon Marvelfilm på länge.

Jag hoppas innerligt på en uppföjare för även om jag inte riktigt är färdig med storyn än har det här spelet redan vunnit mig som ett fan. Och då har jag varit trött på allt med en Marvel-stämpel sedan länge.

Det här spelet får behålla en säker plats i min spelhylla!

Det är lite fascinerande att jag verkar vara duktig på att köpa spel, testa dom lite smått, tappa intresset och sälja dom för att sedan flera år senare köpa på mig samma spel igen och därefter inse att jag gillade det. Nu har det skett med Bulletstorm också till Xbox 360.

Jag köpte spelet i april 2014 och minns att jag spelade det ungefär 20 minuter innan jag tyckte att viss del av dialogen samt röstskådespeleriet var så dåligt att jag gav upp. När jag nu, 8 år senare, bestämde mig för att köra hela spelet insåg jag snabbt att det ju är spelets stil med väldigt grov, cheesy dialog och fräna one-liners. Det fanns ju trots allt en story bakom alla svordomar och den var faktiskt helt OK.

People Can Fly som utvecklade spelet i samarbete med Epic Games är för mig främst kända för att efter Bulletstorm utvecklat Gears of War Judgment, ett spel som jag faktiskt gillar skarpt. Det fick stor kritik för sin multiplayerdel när det släpptes men spelets singleplayerkampanj kan jag inte förstå varför man ska hata på. Ja, själva utformingen av uppdragen och speleyts upplägg var annorlunda än tidigare Gears-spel men känslan av ännu ett äventyr i episk Gears-anda fanns där. People Can Fly är (var) alltså kompetenta utvecklare och med Bulletstorm ser jag nu även varför de fick förtroendet att göra Gears of War Judgment.

Bulletstorm har ett enkelt uppgraderingssystem för dina vapen, roliga vapen och ännu roligare sätt att nyttja dessa med något som kallas för Skillshots där man ska försöka döda fiender på så många olika sätt som möjligt med hjälp av sparkar, ens "lasso" samt omgivningen.

Även på den lastgamla konsolen Xbox 360 håller spelet fortfarande upp väl. Det är en klar bild som absolut känns HD på en 4K-tv och det var främst i väldigt intensiva strider med många fiender som jag upplevde frame drops. Annars flöt det på tillräckligt fint för mig.

Det finns en remaster till Xbox One/PS4 också men den kommer jag inte skaffa om jag inte trillar över den till ett väldigt lågt pris. 360-versionen räcker gott och väl och det är en speciell känsla att få starta upp min nostalgiska favortikonsol igen.

Kul spel helt enkelt!