All kärlek till Amos

Jag har älskat musiken signerad Ryan Anthony Massaro i åratal. Han är och har länge varit genuint genial. Jag pratar om Amos Lee (som är karlns artistnamn) och om hans förmåga att på ett perfekt sätt blanda blues med rock, med folkmusik och americana. Skivor som Supply and Demand, Last Days at the Lodge samt Mission Bell har snurrat tusentals gånger i min dator och jag kan inte riktigt få nog av fjolårsmästerverket Spirit. Han har en förmåga att fånga mig och min koncentration med sin ton, sin frasering och teknik som få andra sångare lyckas med. Han har en så detaljerad röst, och en sådan... Sådan... Sådan... Elegans i sitt uttal. Att låtarna i sig dessutom är underbara gör knappast saken mindre aptitlig.

Han är på tapeten nu, Amos, här hemma - enbart eftersom någon Idol-deltagare har gjort covers på hans bästa låtar Violin samt Keep it Loose, Keep it Tight. Jag har hört dem, de är bra. Men knappast lika bra som originalet som tillsammans med Mayer och Ryan Adams står sig som USA:s främsta, unga bluesrock-kungar. Om du aldrig hört Amos förtrolla live, bör du såklart vrida upp volymen riktigt ordentligt och sedan klicka här: Detta är ren och skär magi, det.