Svenska
Gamereactor
filmrecensioner
Min pappa Toni Erdmann

Min pappa Toni Erdmann

Fjolårets stora kritikerälskling har kallats en av tidernas bästa komedier, men Gamereactors filmredaktör är långt ifrån imponerad och ogillade den starkt...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Filmen:
Jag vet bättre än att bli upprörd över andra människors åsikter när det kommer till film. Är helt på det klara med att smaken är som baken och att vi alla tycker olika. Förstår hela grejen med att hålla en respektabel och trevlig ton när man inte riktigt håller med någon kring en specifik film. Ändå kan jag inte låta bli att känna hur neandertalarhjärnan och mörkret liksom tar över och får mig att vilja slå sönder ett helt trädgårdsmöblemang när det kommer till hyllningarna av Oscarsnominerade tyskrullen Min pappa Toni Erdmann.

HQ

För ärligt talat. HUR I HELA FRIDEN KAN NÅGON TYCKA OM DET HÄR? På riktigt. Jag förstår ingenting. Absolut ingenting. Den har hyllats och höjts till skyarna av en i stort sett enig kritikerkår som kallat den alltifrån en av tidernas bästa komedier till en film som får en att vrida sig av skratt. Hollywood älskar den dessutom och har redan börjat jobba på en nyinspelning med Jack Nicholson och Kristen Wiig i huvudrollerna. Själv satt jag med tom blick och kliade mig på huvudet under de två timmar och fyrtio minuter (!) som filmen klockar in på. Fattade nada, noll och exakt ingenting. Var fanns humorn? Var fanns alla scener som skulle locka fram skratt? Och viktigast av allt: hur får jag tillbaka dessa dyrbara minuter av mitt liv som hade kunnat ägnas till så mycket vettigare saker?

Berättelsen om en jättemärklig gubbe som gång efter annan petar in fula löständer i truten för att han verkar tycka att det är det roligaste i hela världen att gå omkring med käften full av utstående gaddar känns mest bara väldigt, väldigt meningslös. Inte ens när den märkliga gubben i fråga åker iväg till Rumänien för att träffa sin sönderstressade arbetsnarkoman till vuxna dotter och i ett försök att förändra hennes tillvaro till det bättre utger sig för att vara någon form av livsstilscoach vid namn Toni Erdmann komplett med en långhårig peruk (och med löständerna i munnen) som utklädnad vaknar filmen till liv. Jag väntade mig att det skulle blomma ut i någon fin fader/dotter-försoning med hjärtvärmande scener och en massa må bra-moment, men blev istället serverad en massa scener som varken roar eller griper tag i en - utan mest bara puttrar på och mynnar ut i ett enda stort ingenting.

Ett av de största problemen, förutom att filmen är ful som stryk och ser ut som något lokalproducerat inslag saxat direkt från Landet runt, är att karaktärerna är helt omöjliga att tycka om. Pappan är en konstig prick helt utan fingertoppskänsla för hur man beter sig bland andra människor, dottern är en självupptagen typ som blir överkörd av andra och själv kör över andra människor. Deras kemi är dessutom helt och fullt obefintlig, vilket givetvis inte gör saker och ting bättre. Skådespeleriet i sig är dock helt okej, även om jag inte blev särskilt golvad av vare sig Sandra Hüller eller Peter Simonischek som lirar huvudrollerna. Sen har vi förstås humorn, eller snarare avsaknaden av den, som gör att filmen föll så platt för min del. Jag varken skrattade, fnissade eller drog på smilbanden en enda gång under Min pappa Toni Erdmann. Och då ska ju tilläggas att jag är öppen för olika typer av humor. Jag älskar torr humor, slapstick, dialogdriven, you name it - så länge det görs på ett bra sätt, så skrattar jag gärna och mycket. Men här funkade det inte alls.

Här är några exempel på humorn i Min pappa Toni Erdmann. En kvinna övertalar en man som så gärna vill ha sex med henne att istället få utlösning på en cupcake - och sedan käkar hon upp den. Jag skojar inte. Ett annat exempel. Pappan, iklädd peruk och sina ständiga skämttänder i truten, skakar hand med en annan person och frågar då "var det du som hade så mycket handkräm på dig?", får en frågande blick tillbaka och svarar själv på frågan. "Nej, det var nog jag...". Om det här låter som saker du kommer skratta dig fördärvad åt, så kanske det finns hopp om att åtminstone fnissa ett par gånger under filmens gång. Själv var det längesen som jag hade lika tråkigt med en komedi. Det smärtar mig att ens kalla det här eländet för en komedi.
Min pappa Toni Erdmann känns som en film där precis alla roliga scener klippts bort och där den slutgiltiga versionen består av snudd på tre timmar av utfyllnadsscener som egentligen var tänkt att klippas bort istället för de roliga partierna. Jag fattar verkligen inte hur den här kan ha blivit så hyllad och att den var såväl Oscarsnominerad som favorit till att vinna priset för Bästa utländska film gör mig bara än mer förbryllad.

Detta är en annons:

Har vi ens sett samma film?

Bilden:
Som en medelmåttig DVD-film, ungefär. Här bjuds på en skärpa som hela tiden känns alldeles för mjuk, färger som är så bleka och anonyma att den lika gärna hade kunnat filmas i svartvitt och svärtan drar på tok för mycket åt det grådaskiga hållet med utsmetade detaljer som följd. Det här håller alldeles för låg nivå för att överhuvudtaget rättfärdiga ett Blu-raysläpp.

Filmen är i formatet 1.85:1.

Ljudet:
Bättre än bilden, men fortfarande långt ifrån toppskiktet. Dialogerna låter på det stora hela väldigt bra och tydligt, även om det finns tendenser att kännas lite väl lågt mixat mellan varven. Det är en framtung och rätt platt mix där de andra högtalarna inte behöver anstränga sig särskilt mycket under filmens gång. Musikbitarna låter okej, men inte mer än så.

Detta är en annons:

Extramaterialet:
Ingenting - och tack och lov för det.

02 Gamereactor Sverige
2 / 10
+
Hemsk, hemsk dramakomedi helt utan humor och gripande ögonblick som dessutom levereras med svag bild- och halvdan ljudkvalitet.
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

1
Min pappa Toni Erdmann

Min pappa Toni Erdmann

FILMRECENSION. Skrivet av Erik Nilsson Ranta

Fjolårets stora kritikerälskling har kallats en av tidernas bästa komedier, men Gamereactors filmredaktör är långt ifrån imponerad och ogillade den starkt...



Loading next content