Kingsman: The Golden Circle

Filmen:
Efter den systematiska utrensningen av majoriteten av Kingsman-nätverket, sätter knarkhärskarinnan Poppy (Julianne Moore) igång nästa fas i sin ondskefulla plan att dominera världen. Det är nu upp till de överlevande agenterna Eggsy (Taron Egerton) och Merlin (Mark Strong) att knyta band med amerikansk underrättelsetjänst för att rädda världen från en paralyserande dödsdrog.

Inledningen till Golden Circle är fantastisk och det går inte mer än tio sekunder in i handlingen förrän agent Eggsy dras in i en vild biljakt med hämndlysten cyborg. Det märks att filmskaparna vill expandera sin hyperrealistiska James Bond-estetik och tänja på Kingsman-världens fantasi och till en början dras lätt man in i denna skruvade spionvärld, men mycket potential hos både scener och karaktärer går dessvärre snabbt förlorat i filmens svulstiga försök att vara större och pampigare än sin föregångare. För samtidigt som intrigen leder våra hjältar till flera världsdelar (inklusive en småcharmig middag hos den svenska kungligheten) och insatserna blir högre än någonsin, fastnar filmen alldeles för mycket i sin Kickass-doftande leklystnad.

Här finns nämligen gott om skämtsam cowboytugg, whiskyformade högkvarter, laserlasson som kan klyva människor itu, fiffiga spionparaplyer med alla möjliga funktioner och robothundar med sågtänder, men alldeles för lite verkstad och man dras snarare in i en karikatyrisk feberyra än en kreativ serietidningsvärld. Detta för att karaktärerna inte känns tillräckligt aktiva i jakten på upprättelse, där filmen mest står och stampar mellan kärleksintresset (en svensk kronprinsessa) och att traumatisera en minnesberövad agent för att trigga igång hans minne. Hjältarna måste praktiskt taget vänta på att Poppy ska offentliggöra sina onda planer för världen för att de ska agera.

Problemet är att det inte finns någon spänning i berättelsen. Spionerna lurar döden på fler sätt än som torde vara möjligt, där man numera kan återuppliva döda agenter genom nanoteknologi om de exempelvis blivit skjutna i skallen och stjälper de grava konsekvenserna som världen står inför. Detta gör att filmen måste överkompensera bristen på spänning med miljoner spiongadgets och förödelse till den grad att man blir utmattad av alla "eleganta" gentlemannahandgemängen, som ibland påminner oroväckande mycket om det otyglade kameraarbetet i Transformers. Ja, det finns ett par rejält underhållande och ordentligt snygga actionsekvenser, men ungefär halvvägs in i filmen känner man sig redan mätt på slagsmål utan substans och då har filmen inte ens laddat sina största kanoner, som mynnar ut i en rätt utdragen kamp i 50-talsmiljö.

En av filmens kanske största behållningar är Elton Johns hysteriskt fåniga cameo, som här har kidnappats av Poppy och tvingas spela alla sina klassiska sånger i fångeskap. Det är en ren fröjd att se den grinige lille musikern i fjäderdräkt spotta ur sig oförskämdheter och sparka stjärt när det väl gäller, vilket förmodligen var det enda sevärda från Poppys hemliga bas. Poppy, som bokstavligen gör köttfärs av sina lakejer och serverar de som hamburgare om de inte lyder hennes minsta vink, är en rätt ynklig antagonist som utstrålar idyllisk 50-talspastisch enbart för att skrika "IRONI!" och mer än så har karaktären inte att komma med - precis som med mycket annat i filmen skruvas knas-nivån upp till max och glömmer ofta bort att andas ut på vägen.

Kingsman: The Golden Circle är en vansinnig film som avser att klämma in så många galenskaper som möjligt för att underhålla, men även om den har sina stunder är filmen inte så cool som den tror att den är. Den saknar också lite av den finessen som gjorde föregångaren så underhållande, vilket är synd på en så annars lekfull film med glimten i ögat.

Bilden:
Förutom några småfula CGI-effekter (i synnerhet Poppys robothundar) är bilden spröd och riktigt skarp. Tygtyper från kostymer, svetten från en lakejburgare och Elton Johns fjäderdräkt sticker verkligen ut i en detaljrik bild med fin svärta och poppande färger, utan att skrika om det.

Filmen har formatet 2.39:1

Ljudet:
Även om filmmusiken kan vara lite väl dominerande under vissa slagsmålspartier, är filmens mäktiga DTS-HD MA 7.1-spår proppad med häftiga detaljer och explosioner så att det dånar om rummet. Att höra cyborgarmens klickande mekanik under en intensiv biljakt är ett bra exempel på tillfredsställande djup och klarhet.

Extramaterialet:
Bonusmaterialet är lika tunt som filmens intrig, som här bjuder på tre inslag som Kingsman: Inside the Golden Circle, Black Cab Chaos: Anatomy of a Killer Chase och hemliga Kingsmanarkiv.