Project Cars 2

Det första spelet är utan tvekan tidernas mest omdiskuterade och omsusade racingsimulator genom alla tider. Vissa hatade det medan många andra älskade det som den förhållandevis lilla independent-studion Slightly Mad bjöd på i Project Cars. Finansierat av fans och utvecklat i samförstånd tillsammans med dessa fans, var föregångaren något av en enhörning i racingspelshistorien. Och även fast det färdiga slutresultatet innehöll en del irriterande tekniska problem, var det i grunden ett fantastiskt spel.

Project Cars 2 är en fortsättning, en utökning och en expansion sett till hur studion valt att stoppa in mer - av allt - i spelet. Allt är större, djupare, mer ambitiöst, mer nyanserat, mer sofistikerat, en aning mer realistiskt och framförallt svårare för den som vill stänga av samtliga hjälpmedel och verkligen utmana sig själv. Allt detta märks redan i spelets inledande menyer som inte alls känns lika knapphändigt bleka och statiska som i det första spelet. Nej... Här möts vi av bombastisk grafik med väl sammanhållen typografi som får oss att tänka på några av EA:s bäst presenterade titlar under de senaste åren.

Antalet banor har växt från 21 till 60+ och det finns nu mer än 180 olika bilar med i spelet vilket alltså innebär att studion stoppat in mer än dubbelt så många som fanns med i föregångaren. Slightly Mad Studios har, som du säkert redan läst/sett, även pulat ned Rallycross i Project Cars 2 för att på så sätt även konkurrera med Dirt 4 (utöver Forza Motorsport 7 och Gran Turismo Sport). De är med andra ord inte något kaxiga heller, dessa begåvade racingbritter. Och här på Gamereactor tror vi att de kommer att lyckas med så gott som allt de siktar på att genomföra i denna stekheta tvåa.

När det kommer till förbättringar rörande spelkänslan, den grundläggande racingmekaniken och bilfysiken - är Project Cars 2 en liten men perfekt balanserad uppgradering. Däckfysiken är mer detaljerad och uppgraderas via studions eget fysiksystem fler gånger per sekund vilket skapar en mer verklighetstrogen körkänsla. Studion har även bättrat på force feedback-delen av spelet ordentligt vilket tillsammans med den mer detaljerade feedbacken som ges från däcken - skapar ännu mer realism.

Om vi pratar detaljnivå så är det när däcken väl blivit varma och under hård kurvtagning som de största skillnaderna är som mest märkbara. Det känns mer involverande, mer naturligt och framförallt mer livligt i bad som sker i chassidynamiken på framförallt de mer vässade racingmonstren som finns att plocka i spelets garage. Force feedback-partiet av spelet är dessutom indelat i tre olika moment som spelaren kan välja mellan. "Immersive" (starkast), "Informative" (med mest artikulation) och "Raw" (rått och rent) heter de olika inställningarna som gör Project Cars 2 till spelet som tar körkänsla till en högre nivå än närmaste konkurrenterna Forza Motorsport 7 och Gran Turismo Sport.

Under min testsession med Project Cars 2 hoppade jag in i racingklassen "Formula Rookie" (på PC, med Xbox One-handkontrollen) och det ska sägas direkt: Slightly Mad Studios har jobbat hårt med körkänslan och den feedback som bjuds genom handkontrollen, något som helt klart hörde till en av de svagaste delarna av föregångaren. Det krävs stor försiktighet när man lägger an tummen på den analoga styrspaken och det märks att studion arbetat hårt på att tysta alla som kallade det förra spelet för "semi-sim" och inte för en renodlad simulator. Något som knappast lär ske en andra gång, av det vi hittills fått testa.

Det första loppet ägde rum på Ruapuna Park, New Zealand och det var ett mycket minnesvärt sådan av ett antal orsaker. Till att börja med var det vädret som bjöd på grå himmel, dimma och moln. Det duggregnade lite, också, vilket gjorde racingen i en open wheel-bil (med slicks) riktigt knivig/krävande. Att känna skillnaden i värmen i däcken på denna bana jämfört med ett tiotal varv runt Algarve i Portugal, var riktigt häftigt och ett tydligt bevis på att utvecklarna verkligen vill tävla med simgiganter som Rfactor 2 och iRacing beträffande däckens beteende.

Efter någon timme med handkontrollen bytte jag till att köra Clio Cup med hjälp av en Fanatec CSL Elite. Under 30 minuter långa kvalificeringslopp på Oulton Park fick jag en ganska god uppfattning om hur mycket bättre spelet känns med en riktigt bra ratt samt möjligheten att klämma på chassibalansen och diffarna hos de framhjulsdrivna tävlingsbilarna. Låt mig säga såhär; Inte heller denna portion av Project Cars 2 gjorde mig besviken. Massor av feedback nådde ratten under varje sekund av varje varv och det var ingen konst att med hjälp av den utökade detaljrikedomen avgöra huruvida bilen var på väg att understyra eller inte på väg in i kurvorna.

Under mina varv i Clion regnade det till en början för att senare under loppet torka upp och detta är såklart en härlig detalj som mången simulatortok kommer att älska. Den som diggar detaljer kommer att kunna se hur vattenpölar bildas och sedan torkar upp, gradvis, beroende på hur varm det blir och hur många bilar som passerar genom dem. Denna slags dynamik är inte helt nytt i Project Cars (delar av detta fanns även med i ettan) men det är utbyggt och klart mer detaljerat i uppföljaren, det råder det inga tvivel om.

Jag fick även möjlighet att testa rallycross-portionen av spelet och då främst under en tävling som ägde rum i Nordnorge samt lite isracing i norra delarna av Sverige. Jag klämde även en kort stund på Nascar-portionen av Project Cars 2 och måste säga att det finns en variation här när det kommer till körkänsla och fysik, som Forza och Gran Turismo sällan lyckats med, åtminstone inte såhär bra. Att ena sekunden slunga en rallycross-bil runt gruskurvor i Norge för att sedan sitta i en Nascar-Ford med röven fyra centimeter från asfalten på Daytona, innebär otroliga kontraster både sett till upplägg och disciplin men även gällande hur bilarna upplevs och vad som krävs av mig som förare. Jag har vare sig kört verklig rallycross-bil eller Nascar-monster men bilarna och de olika formaten på racing kändes övertygande och väldigt väl sammansatt med en utmaningsgrad som lockar mig.

Det saknas såklart fortfarande polering här, dock. En del inställningar nollades under mina testtimmar med spelet och det fanns även motståndarbilar som betedde sig ytterst märkligt under vissa lopp. Detta är dock småbekymmer som jag såklart förväntar mig att utvecklarna kommer att lösa under de kommande månaderna inför premiären i slutet av september.

Konkurrensen i höst bland racingsimulatorerna blir stentuff. Polyphony satsar allt de har på GT Sport och hoppas såklart att återigen förtrolla de gamla fansen med ett spel proppat med racingfokus. Forza Motorsport 7 till Xbox One X släpps sju dagar (!) efter Project Cars 2 och här utlovar såklart Turn 10 ett spel vars realism ska nå helt nya nivåer. Vem av dessa tre som kommer att gå vinnande ur simstriden, får tiden utvisa. Jag sätter i alla fall mina slantar på ett spel utvecklat av ett gäng superkaxiga britter...