Gravel

Jag gillar arkadracing. Dumracing. Jag föredrar det faktiskt snarare än realistiska simulatorer. Jag spelar hellre Driveclub än Gran Turismo Sport eller Forza Horizon 3 istället för Dirt Rally. Jag vill kunna pressa min kärra upp för ett krön för att sedan stå på både bromspedal och rycka i handbromsen för kung och fosterland för att tvinga bilen till ett läckert bredställ där både lera och grus sprutar åt alla möjliga håll. Jag vill göra allt det utan att tappa dyrbara sekunder mot mina motståndare och därför har jag under en tid spänt ögonen i Gravel, Milestones kommande arkadracer där fokus ligger på underhållande, mega-skitig låtsasracing. Efter ett par timmar med en tidig version av Gravel måste jag säga att jag faktiskt är ganska nöjd. Såhär långt, i alla fall.

Det är lätt att glömma, men Milestone är ett gediget utvecklarhus om vi pratar om racinggenren. De har flertalet spelserier i ryggen och har avhandlat alt från motorcycklar, WRC och det officiella Valentino Rossi-spelet. Kort sagt finns det mycket erfarenhet och att studion har bensin i blodet råder det ingen som helst tvekan om. Tanken med Gravel verkar vara att det ska vara ett lättillgängligt spel där du inte behöver ha en tillstymmelse till kunskap om bilar eller rally för att ha kul. Du behöver bara ha viljan att stå på gaspedel och inte vara rädd för att byta lack med motståndarna. Precis som valfri människa i morgonköerna.

I den version av spelet som jag har fått testa på min PC har jag tillgång till början av spelets karriärläge och en handfull olika tävlingar. Han vankas precis alla discipliner, bilklasser och vägunderlag du kan förvänta dig av ett spel i den genren. Karriärläget ser matigt ut med flertalet olika tävlingar som ska klaras av för att kunna gå vidare och varje del avslutas med en, i brist på bättre ord, bosstrid. Japp, du läste helt rätt. Tävlingarna jag får köra är en blandning av traditionell banracing, sprintlopp och elimenring (där den som ligger sist när tiden går ut blir eliminerad). Allt avslutas med en uppgörelse med redan nämnd bossfight mot en fiktiv ligaledare, tänk dig Ken Block fast cirka tre miljarder gånger så fjantig så får du en hyfsat korrekt bild. Typ Ken Block i ett barnprogram.

Körkänslan i Gravel är som sagt åt det arkadiga hållet mer än någonting annat. Det känns lite som en blandning mellan Sega Rally och Dirt, där den mer fladdriga körkänslan från det förstnämnda, och jag älskar det. Det är körkänsla som passar mig alldeles utmärkt och som vi alla vet är Sega Rally en sådan klassiker man kan minnas med ett brett och motbjudande flin på ansiktet och att få ta en laserblå Subaru i bredställ på blöt lera gör mig lycklig inombords. I spelläget Wild Rush byts småbilarna ut till fläskiga stadsjeepar och allt vad vägar och asfalt heter ersätts av naturens egna nedförsbackar och mycket vansinniga hastigheter. Såhär fortsätter det, olika typer av plåthästar, banor med sand, banor med asfalt, snö, djungel och så vidare i oändlighet. Nej, inte riktigt, men Gravel verkar vara proppat med innehåll.

Milestone räds inte att stänga ute realismen helt i Gravel, även om de olika bilklasserna känns något olika från varande har de gemensamt att de saknar vikt. Det känns som att sladda omkring på en bit wellpapp i närmsta pulkabacke eller som att försöka styra en klick smör i en upphettad teflonpanna eller som att styra en bil i nästan viktlöst tillstånd. I Rymden. Du fattar. Det passar mig perfekt. Ge mig en bil, en gaspedal och lite härlig fartkänsla så kan du räkna med att jag är underhållen, åtminstone ett par timmar. PC-versionen är följsam med silkeslen bilduppdatering och klart godkänd grafik.

Jag har ett par mindre klagomål som till exempel på filtret som används när det regnar, men eftersom versionen jag har spelat inte är den slutgiltiga kan Milestone enkelt ha piffat till innan spelet släpps. Även ljudet känns okej minus den verkligt horribla musik som verkar vara obligatoriskt för alla spel i den här genren att dras till. Jag vet att om jag vill bli musiker och göra dålig musik som säljer behöver jag bara leta upp närmsta arkadrace-utvecklare, sälja ett par hundratusen låtar och sedan glassa på royalties för resten av livet - som en kung. En snuskigt rik kung.

Spelet ska komma komplett med ett flerspelarläge online, men det är ingenting som jag har kunnat testa alls. Det sägs dock att spellägena som finns där ska vara inspirerade från Playground Games Forza Horizon-serie. Exempelvis King of the Hill, Infection och liknande. Exakt hur det blir med det i det färdiga spelet får vi se.

Jag tycker definitivt det finns utrymme för fler spel i den här genren utan att de behöver bli lika överdrivna som Flatout 4: Total Insanity. Ibland kan det vara skönt att ligga upp-och-ned i soffan efter en lång dag på jobbet och bara koppla av med lite lervälling, höga hastigheter och våldsamma krascher. Det är det som Gravel verkar erbjuda och vem är jag att klaga på det? Den 27:e februari är det dags och spelet släpps till PC, Playstation 4 och Xbox One.