Gamereactor / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands / 中國
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
recensioner
Shadow of the Colossus

Shadow of the Colossus

Bluepoint Games remastrade en gång Shadow of the Colossus, men i år har de gjort lite till. André Wigert har kollat om bamsebjörnarna fortfarande är stora och stygga...


Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

Det är samma värld, samma tempel. Samma häst och samma karaktärer. Jag vet precis vart jag ska, vem det är jag ska möta, likväl hur jag vinner striden på knappa två minuter. För tusan, jag känner miljöerna, spelupplägget och varenda beståndsdel i Shadow of the Colossus bättre än min egen ficka - och trots allt detta... Trots de tolv timmarna jag tillbringade med Playstation 3-versionen bara förra veckan för att skriva en liten hyllningsartikel till spelet, så lyckas Bluepoint nu fängsla mig. I grund och botten är det exakt samma spel som kom ut för tolv år sedan. Fast ändå inte. Detta är snudd på något nytt.

Vi visste att koden som körs i originalet skulle återanvändas i nyversionen. Att de mästerliga remaster-mästarna skulle vara trogna det innehåll som fanns till förfogande och inte lägga till några större spelmässiga förändringar. Världen som Team Ico med Fumito Ueda i spetsen skapade var noga utformad utefter 16 bossar, varken fler eller färre, och med den insikten är det svårt att förklara varför jag rentav inte känner igen mig ibland. Det är flera gånger som jag har fått tvärnita med häststackaren och försöka övertyga mig själv om att det faktiskt är samma grästäckta kullar och grottor som jag vandrade omkring i för några dagar sedan. Som sagt: detta är snudd på något nytt.

Shadow of the Colossus
Himlen i sig är oförändrad i midnatts-filtret. Du kommer tyvärr inte se några stjärnor eller en blaffig måne. Färgerna i spelvärlden är dock övertygande och det är riktigt tjusigt att galloppera runt bland bautastenar och främmande arkitektur i mörkret.

Du som läser får självklart en väldigt positiv känsla så här långt, och jag vill redan nu vara rak med de tekniska förutsättningarna jag har haft under recensionshelgen. I december köpte jag en PS4 Pro och en dunder-TV från Philips (som Petter recenserade här) och sedan dess har jag kärat ned mig i 4K-materialet på Netflix, slagits baklänges av färgerna i The Jungle Book på Blu-ray och tagit mig igenom runt hälften av Assassin's Creed Origins. Med det sagt kommer Shadow of the Colossus att ta form på tre olika sätt beroende på vad du har för utrustning hemma, och versionerna skiljer sig märkbart åt. På en standard-Playstation är det 1080p-upplösning med 30 bilder per sekund som erbjuds, något jag har testat ganska lite om man jämför med de lägen som finns tillgängliga på PS4 Pro. Där finns nämligen valet att antingen rulla med en skärmuppdatering på 30 i 4K, eller med 60 smeklena plåtar i full-HD.

Att skräddarsy spelupplevelsen beroende på om du föredrar högre upplösning eller kvick bilduppdatering är förstås underbart, speciellt då det går att växla mellan dessa helt sömlöst. Om du har smugit omkring i en tokvacker skog med helt briljanta texturer i 4K så kan du med någon ynka sekunds ansträngning sedan rida iväg mot oändligheten i 60 fps. Det slutar dock inte där. HDR kan stängas av och sättas på lika lätt (om du nu skulle vilja det), och en hel busslast med filter från det inbyggda fotoläget kan stanna permanent i spelet. Det ska dock poängteras att Shadow of the Colossus ser riktigt bra ut på en vanlig Playstation 4 också.

Bluepoint Games har löpande delat med sig av filmklipp och bilder på hur deras moderna tagning på ultraklassikern kommer vara att dansa med. Jag har varit förbannat imponerad. Likaså de andra på redaktionen. Men vissa menar att bossmötena skulle tappa tyngd med högre bilduppdateringsfrekvens, så den mycket säregna och unika charmen från originalet går förlorad. Att Team Icos briljanta titel från 2006 (eller den uppdaterade PS3-versionen från 2011) rentav kommer vara bättre än den grafiska supertrimningen vi bjuds på i år. Jag har under helgen bränt igenom titeln tre gånger. Det är 48 bossdueller det. Ärligt talat kan jag lika gärna stampa sönder den gamla Playstation 3-skivan och sedan mata grannens katt med resterna. Så bra är Shadow of the Colossus-remaken.

Shadow of the Colossus
Vi har klockat in runt fem timmar på en genomspelning som i jämförelse med Monser Hunter: Worlds speltid inte är så värst mycket. Ett "Time trial"-läge, tuffare svårighetsgrader och slående grafik motiverar oss självklart att ta ännu ett varv i det förbjudna landet - men vissa kommer nog känna sig nöjda efter att ha klarat spelet en gång. Till detta kontrar Bluepoint och Sony med att inte fakturera fullpris för titeln, utan det landar på 369 kronor.

Om du inte har lirat det superhyllade äventyret någon gång tidigare, så kretsar det kring grabben Wander. Utan någon vidare förklaring reser han till ett fjärran land med en död tjej i sina armar, och i ett mustigt tempel stöter han på den demoniska och kroppslösa identiteten Dormin. I utbyte mot att Wander dödar 16 stycken kolosser så lovar Dormin att återuppliva flickan - om vår hjälte är beredd att ta konsekvenserna. Med en pilbåge och ett svärd i sina fickor rider protagonisten ut i världen, redo att göra vad som helst för den vackra Mono som ligger kvar i templet och jäser på ett soldränkt altare.

När introduktionsfilmen har avslutats är det hög tid att rida iväg söderut och sätta igång med den första bossbataljen. Jag hade väl egentligen inte någon annan tanke än att göra just det, för att nyfiket bilda mig en uppfattning om hur denna version står sig mot föregångaren. Det tar dock ett tag innan jag kommer iväg. Grafiken, ljussättningen, de smutsiga färgerna och detaljrikedomen är fullständigt makalös inne i tempelsalen. De 16 avbildningarna efter till synes våldsamma rovdjur ser ut att ha stått där, orörda, i flera hundra år. Ett mossigt lager av damm ligger över dem, och det är just sådana detaljer som var tekniskt omöjliga att svarva till för tolv år sedan, men som nu kan blomma ut och lägga mystiken över det förbjudna landet ännu tätare.

Shadow of the Colossus
Det finns ett mindre klagomål mot "Performance"-läget vilket syns tydligt när Wander rider över gräsklädda fält. Och det är rätt ofta som han gör det. Gräsets texturer och skuggning ploppar upp på en tydlig linje omkring tio meter framför hästnosen, medan 4K-läget renderar alltsammans mer sömlöst. Det är ett ytterst litet klagomål, och absolut ingenting som får oss att föredra den högre upplösningen. Scener som den här ovan ser fortfarande fantastiska ut i full-HD.
Shadow of the Colossus
Shadow of the Colossus
Shadow of the Colossus
Gamereactor

Tidningen

More

Copyright 1998-2018 - Utgiven av Gamez Publishing A/S, Toftebæksvej 6, 2800 Kongens Lyngby, Denmark.